Webbdirektivet del för del

Här hittar du vår sammanfattning av webbtillgänglighetsdirektivet och kan ladda ner en praktisk checklista!

Webbdirektivet del för del

Webbtillgänglighetsdirektivet – även känt som Webbdirektivet – handlar om digital tillgänglighet och trädde på allvar i kraft den 23 september 2020. En ibland snårig skog där det finns många fördomar och felaktiga antaganden. Vi lät vår digitala strateg Carin Elvhammar förklara vad som är viktigast att tänka på när du försöker följa riktlinjerna.

Hej Carin, kan du kort beskriva vad det här handlar om?

– Webbtillgänglighetsdirektivet är ett EU-direktiv som omfattar de företag och webbplatser som lyder under lagen om offentlig upphandling men kan självklart tillämpas av alla verksamheter. Det är ett så kallat harmoniseringsdirektiv vilket innebär minimikrav inom Europa men varje land är fri att sätta lagkrav som är högre än de satta minimikraven. Direktivet trädde i kraft i slutet av september 2018 medan de svenska tilläggen till lagen trädde i kraft i januari 2019. 

Vem och vad omfattas av webbtillgänglighetsdirektivet? 
– Lagen omfattar offentliga bolag inom hälsa, skola, omsorg och viktigt är att det inte bara gäller de offentligt styrda organen utan också de partners och samarbeten som görs med dessa aktörer. Lagen gäller förutom för webbplatser och appar även för både intranät och extranät. Ett exempel på extranät är en sida som kräver inloggning, exempelvis Mina Sidor. Även de dokument som publiceras på dessa platser omfattas av lagen vilket många missar.

Och vad innebär webbdirektivet?

– Webbplatsen webbriktlinjer.se är en webbplats från den nya myndigheten DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) i samarbete med post- och telestyrelsen. Där kan du läsa om kraven i detalj. Nedan är kraven i korthet.

De aktörer som omfattas ska, i grova drag:

  • Utforma sina webbplatser, appar och dokument som sprids via dessa, och så långt det är möjligt även innehåll som sprids via tredje part (exempelvis sociala medier), så att de är möjliga att uppfattahanterbarabegripliga och robusta.1
  • Erbjuda användare möjlighet att påtala brister i förhållande till ovanstående och begära att få det åtgärdat, och möjlighet att begära ut information som undantagits i punkt 1.
  • Regelbundet publicera en tillgänglighetsredogörelse som redovisar hur man uppfyller punkt 1 och innehåller länk till kommentarsfunktionen som beskrivs i punkt 2 ovan, samt länk till den instans som har tillsynsansvar (DIGG).

DIGG är också den myndighet som ansvarar för att lagen efterlevs och hit kan man vända sig om man skulle vilja anmäla en verksamhet du ej anser följer de nya kraven. Myndigheten kan då dela ut vite men det är ännu inte klart vad dessa kan bli och på vilka grunder.  

Men varför är det så viktigt med tillgänglig webb?

– Man brukar räkna med att ca 20% av den svenska befolkningen har någon form av funktionsvariation. Det kan handla om psykiska, medicinska eller fysiska variationer som kan vara konstanta eller tillfälliga, om du exempelvis bryter en arm drabbas du ju plötsligt av tillgänglighetsproblem. Genom tillgänglighetsanpassad webb möjliggör du inte bara för alla att kunna ta del av den information eller genomföra de uppgifter som krävs, utan en tillgänglighetsanpassad webb är också bra ur sökmotoroptimeringssynpunkt. En webbplats som är tillgänglighetsanpassad fungerar faktiskt också bättre även för de som inte har en funktionsnedsättning så därför kan det vara bra att se över tillgängligheten även om er verksamhet inte har de kraven på sig rent juridiskt. 

Till sist, finns det några undantag? 

– Det enda undantaget som idag finns är nyhetsbrev samt (viss) kommunikation i sociala medier. Exempelvis ska innehåll från tredje part som bäddas in på webben, till exempel en film från Youtube, vara tillgänglig så långt det går. Tänk därför på att åtminstone alltid texta dina filmer. Textning ska alltid göras via den aktuella plattformen och inte ”brännas in” i filmen så att användaren kan använda verktyg för att ta del av texten via uppläsning eller textförstorning. 

Ladda ner vår checklista med konkreta tips

Kontakta oss för en tillgänglighetsanalys av er webbplats

1 Digital service förutsätts uppfylla dessa krav om den följer den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549. Detta innebär framförallt att webbplatser och appar ska uppnå åtminstone nivå AA i version 2.1 av WCAG (plus några ytterligare krav). EU-direktivet gör några undantag, men exakt vilka undantag (eller tillägg) som gäller i Sverige styrs av den svenska lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

Källa:
Underlaget till denna artikel kommer från DIGGs webbplats webbriktlinjer.se